Som snickare vet jag att det finns en djup längtan därute att lära sig mer om snickeri och hantverk. Det är som om önskan att snickra själv ligger djupt begraven i svenska folksjälen. Och även om vi idag mest läser om att snickra, ser på TV:n om att snickra, eller - ja, bloggar om att snickra, så finns suget efter att lyfta hammaren och SKAPA något själv alltid där. Jag har förvisso ingen sociolog, men kanske har det att göra med vår tidsålder. Jag vet. Det låter så snusförnuftigt och gammalmodigt att man baxnar. Men min teori är att ju mer stillasittande och passiva vi blir, desto mer växer behovet av att göra något helt annat.

Snickare skapar själva

Att arbeta och skapa med händer är verkligen något livsbefrämjande. Detta säger jag av egen erfarenhet. Ty jag har varit snickare i snart 10 år, och jag tycker fortfarande att det är något helt unikt med att skapa ett hus, ett hem, en stol eller en produkt med bara händer och ett givet material.

För många hobbysnickare är vitsen med att snickra själv bland annat att man får syssla med andra saker än de vanliga, vardagliga bestyren. Därtill är det självklart så att det känns enormt tillfredställande att berätta för andra - och inte minst klappa sig själv på axeln med känslan "att det här har jag skapat alldeles själv".

Den här bloggen kommer framförallt att handla om hobbysnickeriets frågor och former. Jag kommer tipsa om verktyg och hjälpmedel, inredningsarbete, golvläggning, sammanfogningstekniker, hylltillverkning och andra livsnödvändiga aktiviteter. Med andra ord: Vi kommer snickra inomhus och vi kommer snickra utomhus, vi kommer snickra högt och vi kommer snickra lågt, vi kommer snickra åt söder och vi kommer snickra åt norr. Ja. Ni förstår. Over and out.